Installationsföreläsning

Installation 2012

Jaha, då har man alltså blivit installerat på riktigt och därmed fått uppdraget att med förnyad energi (pun intended) verkar för vetenskap och folkbildning (tredje uppgiften). Ett försök i denna riktning under titeln "Samhällstjänst för snabba neutroner: Kan använt kärnbränsle bli morgondagens energikälla?" görs här:

Mycket nöje!

Vad kostar det att stänga av el från kärnkraft?

Kärnkraftsmotståndarna går sällan miste om chansen att hänvisa till Tysklands och Japans avstängning av kärnreaktorer och betecknar det som en framgång. Nyligen var det Lise Nordin i SvD Brännpunkt som påstår att "fler länder beslutar att förvisa kärnkraften till historiens sophög" och nämner specifikt Japan. I ett svar skriver Nuclear Power Yes Please att kärnkraftsmotståndarna ger oss skenande elpriser i Sverige. Bristande underhåll av reaktorerna i sviterna av folkomröstningen leder helt enkelt till fler oplanerade avstängningar och längre revisioner och gör därmed tidvis el till en bristvara.

Ur samhällsekonomiskt perspektiv är det ännu mer kostsamt att stänga av - om den nu blir permanent - dussintals fult fungerande reaktorer i både Tyskland och Japan som panikåtgärd och av känslomässiga skäl. Den största delen av produktionskostnaderna för kärnkraftsel kommer från investeringen vid nybyggnation. Att stänga av befintliga fungerande kraftverk kan därmed betraktas som resursförstörelse. I Japan producerades 2010 runt 250 TWh eller circa 2000 kWh per invånare (se t ex wikipedia). Denna bortfall måste nu täckas på olika sätt (om man inte vill stänga ner industrier) och eftersom el från kol och olja redan stod för över 60% av produktionen är det lätt att gissa hur.

Bränslekostanden står för en liten del av kostnaderna för kärnkraftsel medan den dominerar för el från fossila källor. En kWh kostar kanske runt 15 ¥ (info om prissituationen i Japan finns t ex här) vilket är ungefär 1,3 kr, inte så långt från svenska priser. De faktiska produktionskostnaderna är - i alla fall i Sverige - en bråkdel av detta eftersom merparten av priset kommer från skatter, elnätsavgifter, etc. Gissningsvis kostar produktionen av en kWh el från kärnkraft 10-20 öre. Att ansätta en extra kostand av 5 öre per kWh pga avstängningen av fungerande kraftverk som är en mycket försiktigt och troligen alldeles för låg uppskattning. Men räknar man med 5 öre extra för varje kWh av 250 TWh blir det hela 12 500 miljoner kr (eller 140 000 miljoner ¥) varje år. Alltså över tolv miljarder kr som man låter gå upp i rök ...

Även ett rikt land som Japan borde ha många bättre sätt att använda dessa pengar: t ex vård, skola, omsorg? Är avstängningen då en seger? Framtiden får visa om Japan verkligen låter samtliga reaktorer bara stå och vara oproduktiva.

Klimatdiskussion i UNT del 2 (roger and over)

Den 27/2 publicerade UNT mitt svar till Ribbing med fl. Redaktören har kortat mer en hel del vilket gör att några poäng går förlorade även om texten som insändare känns mer mitt i prick. Men for the record kommer här den fullständiga versionen:

Replik till Carl-Gustaf Ribbing, Rickard Beghorn, David Gee (18/2), och Erik Nygren (19/2).   

Ribbing, Beghorn, Gee (18/2) och Nygren (19/2) försöker rikta tung kritik mot min insändare från den 9/2. Tyvärr är kritiken ganska enformig och ett gemensamt drag är att jag beskylls för översitteri, att vara auktoritär, och vilja begränsa yttrandefriheten. Detta är grova misstolkningar av vad jag har skrivit och vad naturvetenskap står för. Självfallet måste man i god vetenskaplig anda undersöka och ifrågasätta. Det är själva grunden för vetenskap och det som skiljer den från ideologi och religiös tro. Fysikern John Ziman har påpekat att naturvetenskap är en social aktivitet där forskarna granskar och kritiserar varandra. Forskare brukar bli glada om de hittar fel i en publikation och kan skriva en vetenskaplig kommentar i en tidskrift. De flesta forskare blir också glada om fel i egna arbeten hittas och de därmed lär sig något nytt och kan komma ett steg vidare. Men forskning är också ett sökande av en rationell konsensus bland kompetenta forskare.

Och konsensus angående koldioxidens roll för klimatet är entydig. Att fortsätta angripa den har inget med ett öppet sinne att göra, snarare tvärtom. För att använda några bevingade ord av Bertrand Russell så ska man ha ett öppet sinne men inte så öppet att hjärnan ramlar ut. Man kan alltså ställa sig frågan vad ”öppenhet” står för när man konsekvent väljer att förneka vetenskapligt väl underbyggda insikter.

Vad gäller sakfrågan så är det självfallet så att det inte enbart är koldioxid som styr klimatet. Ingen hävdar detta. En rad andra faktorer som har påverkat klimatet under de senaste årmiljonerna påverkar klimatet även nu. Solen är ett uppenbart exempel. Det som tillkommer är den snabba förändringen av koldioxidhalten i atmosfären som människan orsakar. Till Gees otroligt aggressiva kommentar vill jag bara anmärka det enkla faktum att ett orsakssamband åt ena hållet inte utesluter att det också finns ett orsakssamband åt andra hållet. Detta är ett exempel på en viktig återkoppling som ger en förstärkande effekt, vilket Ribbing verkar ha svårt att förstå. För övrigt hänvisar jag gärna till Uppsalainitiativets blogg, speciellt inläggen från 10 januari och 5 februari där vanligt förekommande ”klimatskeptiska” argument bemöts.

Naturvetenskap är under ständigt angrepp från olika håll, vare sig det kommer från den kristna högern som attackerar evolutionsteorin, new age/antroposofi-inspirerade personer som propagerar för olika alternativmediciner och vägrar vaccinera sig, eller så kallade klimatskeptiker som vägrar acceptera att de av människan orsakade koldioxidutsläppen påverkar klimatet. Beghorn hävdar att vetenskap endast är politik. Men faktum är att vetenskap bekämpas, speciellt i USA, från politiskt håll via försök till lagstiftning. I dagarna behandlas flera lagförslag i olika amerikanska delstater som angriper ”global warming” och ”biological evolution”. Man kan hoppas att denna alarmerande vetenskapsfientliga utveckling stoppas i tid.

Nygren undrar om inte han och jag har olika syn på vetenskap. Där kan jag bara instämma. Vetenskap bedrivs inte via debattartiklar eller insändare där jag eller mina meningsmotståndare plockar några mer eller mindre lättköpta retoriska poäng. Inte heller bedrivs den via TV-dokumentärer, även om de får kalla sig ”BBC dokumentär”.

Naturvetenskap är enormt viktigt för ett samhälle som bygger på förnuft och rationellt tänkande, och en förståelse för hur vetenskap fungerar är basal för att vi ska kunna klara de utmaningar vi konfronteras med. Att främja denna förståelse ligger inom universitetens så kallade tredje uppgift och är även Föreningen Vetenskap och Folkbildnings syfte. Därför föreläser jag ibland på inbjudan av bland annat gymnasieskolor om ämnet vetenskap och ovetenskap. Om Nygren och hans skola vill bjuda in mig ställer jag mer än gärna upp med både föreläsning och diskussion i detta viktiga ämne.

Stephan Pomp, fysiker och medlem i Föreningen Vetenskap och Folkbildning