Sportreportage i TV4

- Berätta hur det kändes när du såg slutresultaten!
- Ju, jag la ju in det där lite snyggt och det blev ju succé direkt!
- Vad tror du det berodde på?
- Dels var det ju den där nya algoritmen som jag aldrig hade testat
  förut i mina analysrutiner ...
- Just det, berätta mer!
- Ja och sen hade jag ju läst i Hansson et al. hur de hade gjort och
  då föll allt på plats liksom alltså ja.
- Men vilka fantastiska resultat du fick fram! Det var ju helt makalöst!
- Ju, jag är väldigt nöjd kan jag väl säga.
- Det förstår våra tittare där hemma i stugan förstås. Inte minst
  Fig 3 där du visar hur fissionsyielderna faktiskt ökar mycket
  långsammare än vad modellräkningarna säger.
- Fast det var kanske inte helt oväntat eftersom man hade sett
  antydningar till det i några äldre experiment med Lohengrin ...
- Ju men nu är det bekräftat och helt tydligt!
- Ja, jag känner mig nöjd ..
- Laget då?
- Visst, det är ju ett härligt team man är med i. Vid hade utmärkt
  stråle under hela experimentet och min tränare hade alltid
  bra råd till hands ..
- Och vad är ditt nästa steg?
- Ju, alltså, det ska bli ett fint papper av det här först och främst.
- Just det. Vilken tidskrift tänkte du på?
- Ju, troligen PRL men Nature skulle ju sitta fint så klart.
- Men domaren?
- Refereen kanske tycker inte riktigt så, nej, men ändå ..
- Har du haft med de att göra tidigare?
- Nja, det är ju inte så att de har ringt upp mig men om
  de gör det då ställer ja ju upp förstås ...

Där nånstans vaknade jag ur min dagdröm och begrep att jag slötittade på en helt annan intervju.

1:a april

Nej, självklart vill c inte ha skatt på metanutsläpp från djuruppfödning som jag vågade påstå igår, alltså den 1 paril. Däremot är siffrorna jag använde korrekta. Dvs 1 kr skatt på griskött skulle ge ca 400 miljoner årligen till statskassan. Om inte konsumtionen påverkas alltså, vilket å andra sidan delvis skulle vara syftet med skatten. I alla fall skulle c faktist göra en insats för klimatet och finansiera satsningen på förnybart.

Men eftersom en sådan skatt skulle ogillas av en viktig väljargrupp för c så kommer man knappast föreslå den. På samma sätt så påstår ju c att närodlat skulle vara viktigare än produktionssättet. Vilket troligen gillas av stora väljaregrupper för c, men är en felaktig uppfattning enligt Naturskyddsföreningen (se t ex här och här). Men som sagt, c värnar om sina egna väljare snarare än miljön. Och satsningen på förnybart som energiministern så stolt annonserar? Jo, man kan spekulera i om inte den också riktar sig till stor del till de egna väljarna. För det är väl landbrukarna och markägare som har arealer för solceller, vindkraftverk eller biobränsle?

Slutligen, och man kan undra hur ofta det behöver sägas: Sveriges elproduktion är ur klimatsynpunkt extremt koldioxidsnål! En svensk kWh el ursakar runt 20 (!) gånger mindre CO2 utsläpp än en tysk eller dansk kWh. Ska man göra en insats för minskade CO2 utsläpp i Sverige är det elektrifiering av transporter som bör satsas på. Och kollektivtrafiken.

C vill införa skatt på metanutsläpp från jordbruken

(Obs, datum!)

Igår, den 31 mars, skrev Anna-Karin Hatt på sin blogg om en storsatsning på hållbar och förnybar energi. Sveriges energiminister gjorde samtidigt på sin facebooksida klart att

"Kärnkraften kommer inte få några statliga miljarder av Centerpartiet och Alliansen. Alliansregeringen är tydlig med att vi inte kommer ge några vare sig direkta eller indirekta subventioner till någon ny kärnkraft i Sverige." 

Alltså trots att Sverige producerar sin el till drygt 40% från kärnkraft vilket är huvudanledningen till de låga utsläppen av klimatgaser som orsakas i Sverige. Eftersom energiministern inte verkar vara medveten om detta faktum försökte tydliggöra för Anna-Karin Hatt här.

Nu kommer alltså c istället med en annan initiativ och föreslår att metangasutsläpp som orsakas inom jordbruket bör beskattas. 
I rapporten "Växthusgaser från jordbruket" har från Jordbruksverket redan 2009 hänvisat till de stora utsläppen av växthusgaser som orsakas av bl a grisuppfödning. Enligt rapporten orsaker landbruket genom djurens ämnesomsättning metanutsläpp motsvarande 2,7 miljoner ton CO2-ekvivalent per år. Med enheten CO2-ekivalent tas hänsyn till att varje kg metan motsvarar 25 kg CO2.

Därmed ligger klimatpåverkan av metangas från djuruppfödning på samma nivå som det som orsakas genom utsläpp av CO2 inom jordbruket. Därför föreslår nu c kraftfulla åtgärder som en del av en ny handlingsprogram.

Enligt uppgift från ministeriet där man håller på med en konsekvensanalys av den föreslagna skattesatsen skulle det innebära att exempelvis svenskproducerat griskött kommer att bli endast ca 1 kr dyrare per kilo. Eftersom den genomsnittliga konsumtionen av griskött enligt siffror från Jordbruksverket ligger på 37 kg per person och år så skulle det betyda årliga inkomster på runt 400 miljoner kronor till statskassan och troligen är det dessa inkomster som ska finansiera 3 miljarders satsningen på hållbar och förnybar energi som aviserades igår, den 31 mars.