1:a april

Nej, självklart vill c inte ha skatt på metanutsläpp från djuruppfödning som jag vågade påstå igår, alltså den 1 paril. Däremot är siffrorna jag använde korrekta. Dvs 1 kr skatt på griskött skulle ge ca 400 miljoner årligen till statskassan. Om inte konsumtionen påverkas alltså, vilket å andra sidan delvis skulle vara syftet med skatten. I alla fall skulle c faktist göra en insats för klimatet och finansiera satsningen på förnybart.

Men eftersom en sådan skatt skulle ogillas av en viktig väljargrupp för c så kommer man knappast föreslå den. På samma sätt så påstår ju c att närodlat skulle vara viktigare än produktionssättet. Vilket troligen gillas av stora väljaregrupper för c, men är en felaktig uppfattning enligt Naturskyddsföreningen (se t ex här och här). Men som sagt, c värnar om sina egna väljare snarare än miljön. Och satsningen på förnybart som energiministern så stolt annonserar? Jo, man kan spekulera i om inte den också riktar sig till stor del till de egna väljarna. För det är väl landbrukarna och markägare som har arealer för solceller, vindkraftverk eller biobränsle?

Slutligen, och man kan undra hur ofta det behöver sägas: Sveriges elproduktion är ur klimatsynpunkt extremt koldioxidsnål! En svensk kWh el ursakar runt 20 (!) gånger mindre CO2 utsläpp än en tysk eller dansk kWh. Ska man göra en insats för minskade CO2 utsläpp i Sverige är det elektrifiering av transporter som bör satsas på. Och kollektivtrafiken.

C vill införa skatt på metanutsläpp från jordbruken

(Obs, datum!)

Igår, den 31 mars, skrev Anna-Karin Hatt på sin blogg om en storsatsning på hållbar och förnybar energi. Sveriges energiminister gjorde samtidigt på sin facebooksida klart att

"Kärnkraften kommer inte få några statliga miljarder av Centerpartiet och Alliansen. Alliansregeringen är tydlig med att vi inte kommer ge några vare sig direkta eller indirekta subventioner till någon ny kärnkraft i Sverige." 

Alltså trots att Sverige producerar sin el till drygt 40% från kärnkraft vilket är huvudanledningen till de låga utsläppen av klimatgaser som orsakas i Sverige. Eftersom energiministern inte verkar vara medveten om detta faktum försökte tydliggöra för Anna-Karin Hatt här.

Nu kommer alltså c istället med en annan initiativ och föreslår att metangasutsläpp som orsakas inom jordbruket bör beskattas. 
I rapporten "Växthusgaser från jordbruket" har från Jordbruksverket redan 2009 hänvisat till de stora utsläppen av växthusgaser som orsakas av bl a grisuppfödning. Enligt rapporten orsaker landbruket genom djurens ämnesomsättning metanutsläpp motsvarande 2,7 miljoner ton CO2-ekvivalent per år. Med enheten CO2-ekivalent tas hänsyn till att varje kg metan motsvarar 25 kg CO2.

Därmed ligger klimatpåverkan av metangas från djuruppfödning på samma nivå som det som orsakas genom utsläpp av CO2 inom jordbruket. Därför föreslår nu c kraftfulla åtgärder som en del av en ny handlingsprogram.

Enligt uppgift från ministeriet där man håller på med en konsekvensanalys av den föreslagna skattesatsen skulle det innebära att exempelvis svenskproducerat griskött kommer att bli endast ca 1 kr dyrare per kilo. Eftersom den genomsnittliga konsumtionen av griskött enligt siffror från Jordbruksverket ligger på 37 kg per person och år så skulle det betyda årliga inkomster på runt 400 miljoner kronor till statskassan och troligen är det dessa inkomster som ska finansiera 3 miljarders satsningen på hållbar och förnybar energi som aviserades igår, den 31 mars.

Bästa Anna-Karin Hatt!

I UNT den 12 november2013 lovordar du Sveriges ansträngningar att minska klimatutsläppen sedan 1970 [1].  Med rätta! Enligt studien ”Which Nations Have Reduced Carbon Intensitythe Fastest?” [2] så hör Sverige, tillsammans med Frankrike, till de fyra högst rankade OECD länder med avseende minskat beroende av fossila energikällor. Sverige ligger etta, Frankrike fyra. Däremellan finns Irland som tvåa och Storbritannien som trea. De två sistnämnda har minskat sina nationella utsläpp främst genom att minska industriproduktionen och istället ökat import av varor. Utsläppen har alltså helt enkelt förflyttats till andra ställen i världen.

Sverige och Frankrike valde en annan väg. Här har det satsats på att ändra energikällan och det valdes en koldioxidsnål sådan. Kärnkraften alltså. Med detta som följd ligger de svenska och franska utsläppen av växthusgaser bland de lägsta i OECD länderna. Exempelvis ligger, för år 2010, CO₂ utsläppen per kilowattimme (kWh) el bland de europeiska OECD länderna på 331 g CO₂ per kWh. Sveriges el slår till med så lite som30 g CO2 per kWh och Frankrikes med 79 g CO2 per kWh [3]. Bara Norge och Island ligger bättre till än Sverige. Danmark och Tyskland ligger med 360 resp. 461 gCO₂ per kWh klart över OECD snittet i Europa.

Anna-Karin, du skriver så här: 

”1970 var Sverige ett av de mest fossilberoende länderna i hela OECD, och 80 procent av all den energi vi använde var fossil. 40 år senare har vi, tack vare ett målmedvetet arbete och tydliga styrmedel, lyckats pressa tillbaka vårt fossilberoende till 32 procent och nästan hälften av all vår energi är förnybar. Bara sedan alliansregeringen tillträdde 2006 har elen från bioenergin ökat med hela 50 procent och i dag är 56 procent av all el i Sverige förnybar.”

Du lyckas alltså med konststycket att undvika att nämna den enskild viktigaste faktorn i sammanhanget nämligen byggandet av svenskt kärnkraft under 70 och 80-talet.

Grafen nedan visarhistoriken över koldioxidutsläppen i Sverige jämfört med den globala utvecklingen [4]:

 

Enligt statisktik från IEA.org har utsläppen av koldioxid i Sverige minskat från ca 10 ton per capita i början av 70-talet till under 7 ton efter 1986 [3]. 

Koldioxidutsläpp från endast elproduktionen har legat på en konstant mycket låg nivå sedan 80-talet och redan 1971 hade fossila kraftkällor (läs olja) en andel under 25 % i elmixen. Vattenkraft har helt enkelt sedan 100 år tillbaka spelat en viktig roll i Sverige.

Men vad hände alltså på 70 talet? Mycket talande är de två grafer nedan som är hämtade från IEA:s ”Sweden 2008 Review” [5]:

 

 

Sambandet är tydligt. Oljan ersattes till stor del med kärnkraft. Fler hushåll byte från olje- till elvärmda hus. Oljans betydelse för industrin och i privata hushåll (”Residential”) minskade under perioden när kärnkraften byggdes ut. Numera är det främst transportsektorn som står för oljeanvändningen.

Det är också anmärkningsvärd att du framhäver att ”i dag är 56 procent av all el i Sverige förnybar”.  Om det verkligen är ett bra mått och målet är att ha en hög andel förnybart i elproduktionen så har Sverige haft en negativ trend sedan 1970! Då var nämligen andelen förnybart ca 75 %. Vattenkraft alltså.

Jag antar förstås att du som energiminister är mycket medveten om dessa fakta och samband. Hur kommer det sig då att du helt undviker ordet ”kärnkraft” i din debattartikel? Är det så att dina politiska filtrar inte tillåter att erkänna kärnkraftens betydande insats för utvecklingen mot ett hållbart och koldioxidsnålt samhälle?

Bästa Anna-Karin, en hållbar global utveckling kräver, bland annat, att vi använder en koldioxidsnål elproduktion. Sverige har gjort en betydande insats på 70 och 80-talet och genom utbyggandet av kärnkraft och minskat sina utsläpp betydligt. Detta samtidigt som man har reducerat betydelsen av fossila bränslen. Låt oss inte glömma bort det! Vad som krävs för framtiden är, för svensk del, inte en annan elmix. Det är satsningar på exempelvis elektrifierat transportsektor. Rejäla skatter på koldioxidutsläpp och borttagen straffbeskattning av kärnkraften. Det handlar om att skapa bra förutsättningar för elintensiv industriproduktion att stanna eller till och med flytta i Sverige istället för att välja Polen eller Kina där utsläppen från elproduktionen är minst 25 gånger högre [3, 6]. Så kan Sverige bidra till en bättre framtid på global nivå!

Miljövänliga hälsningar,

    Stephan Pomp

Referenser:

[1] http://www.unt.se/debatt/nytt-varmeverk-ger-hoga-mal-2694518.aspx

[2] http://theenergycollective.com/jessejenkins/81405/which-nations-have-reduced-carbon-intensity-fastest

[3] http://www.iea.org/media/statistics/CO2Highlights2012.XLS

[4] http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Miljo/Utslapp-i-Sverige/Koldioxid-historisk-utveckling/

[5] http://www.iea.org/publications/freepublications/publication/Sweden2008.pdf

[6] http://www.dn.se/debatt/vedertagna-utslappsmatt-leder-till-fel-klimatpolitik/

P.S. Se även här om KVAs synpunkter i denna fråga.
P.P.S. Ane Håkansson skrev en bra replik till Anna-Karin Hatt i UNTs nätupplaga.