Ska du köpa ny frys?

David van der Spoerl skriver i NyTeknik ”Ny teknik löser inte klimatproblemen” (14/8-2013). Den fyndiga titeln lyfter ett viktigt problem nämligen att det kan finnas en övertro i att nya tekniker kommer att lösa de problem vi står inför. Han nämner både vind och bioenergi samt fjärde generationens kärnkraft som framhållits som lösningar för att minska fossilberoendet i debattartiklar i NyTeknik tidigare.

Van der Spoerl hävdar att der handlar mest om undanflyktar för att ”slippa ta itu med klimatproblematiken på riktig”. Istället måste större fokus läggas på energibesparingar och han nämner byte av gamla vitvaror som ett exempel ur den egna erfarenheten. Hans nya kombinerade kyl/frys förbrukar bara 150 kWh per år istället för 600 kWh per år som de gamla apparaterna förbrukade. Räknar man med att en svensk kWh el orsaker utsläpp av ca 20 g CO2 handlar det alltså om en besparing av 9 kg CO2 för varje år man tidigarelägger bytet till de nya apparaterna. Om man räknar med en total livslängd på 20 år kan det handla om så mycket som 180 kg CO2 som sparas. Inte illa verkar det som.

Van der Spoerl menar att det krävs ny teknik och minskad resursförbrukning för att nå klimatmålen och menar:

"Det finns två sätt att tvinga fram energisparande som bör genomföras i hela EU.

• Vitvaror och andra apparater med hög energiförbrukning ska fasas ut, såsom nu sker med glödlampor.
• För det andra ska en långsiktig färdplan över en årlig höjning av skatter på fossil energi inrättas som gör att privatpersoner och industri kan planera för framtiden. Bara med skatter kan den tekniska utvecklingen drivas mot energisnåla hushåll och företag."

Och vidare:

"I Sverige finns det fortfarande stora möjligheter att spara energi som gör att vi varken behöver placera vindsnurror överallt, ta ut än mer biomassa från skogen eller bygga nya kärnkraftverk."

Van der Spoerl har bra förslag och jag kan hålla med om det mesta men har ändå två kommentarer.

För det första tror jag tvärttom att vi måste sätta igång med nybyggnation av nya kärnkraftverk i en snar framtid. Inte för att vi behöver mer el i Sverige (just nu verkar det finnas gått om så bolag som Vattenfall är lagom intresserade av nya jätteinvesteringar) men för att ersätta kärnkraftverk som börjar komma upp i åren och som så småningom borde stängas av. Ledtiden för nybyggnationer är lång. Det är inte bara frågan om själva byggandet men det krävs politiska beslut, planering, upphandling, tillstånd, kompetensuppbyggnad, mm. En sådan process tar lätt mer än ett decennium. Därför hoppas jag att man snarast möjligt kommer igång på allvar med processen som ska leda till en förnyelse av de svenska kärnkraftverken. 

Det andra är att relativt lite är vunnen med minskat elkonsumtion i Sverige. Självklart ska man inte slösa med elen men det är t ex mycket bättre att använda elen här i Sverige än någon annanstans. Sverige och Norge ligger i täten i världen med en elproduktion med väldigt låga CO2 utsläpp (ca 10-20 g CO2 per kWh). Detta på grund av att elmixen innehåller mycket vattenkraft som i Sveriges fall kompletteras med kärnkraft. Enligt livscykelanalyser är dessa två elproduktionssätt bäst ur CO2 synpunkt (9 resp. 5 g CO2 per kWh vilket är lägre än t.ex. vindkraft enl sida 16 här). Finland (230 g per kWh) och Danmark (360 g per kWh) orsakar betydligt högre CO2 utsläpp per kWh och ännu högre ligger Tyskland (460 g per kWh) och Polen (780 g per kWh) (siffrorna är för 2010 finns här på sida 113). Detta p.g.a. den höga andelen elproduktion från fossila källor. Att ersätta de gamla vitvarorna enligt exemplet ovan sparar alltså ca 9 kg CO2 per år i Sverige men över 200 kg per år i Tyskland (alltså mer än livstidsbesparingen i Sverige på 180 kg enligt siffrorna ovan) eller ca 4 ton CO2 över en tidsperiod av 20 år! Det spela alltså stor roll var någonstans lågenergilampan ersätter den gamla glödlampan och var den nya kyl/frysen gör störst nytta. Därmed så klart inte sagt att vi ska slösa här i Sverige men det är en faktor som bör tas med i beräkningen.

Utöver detta bör man undersöka hur mycket CO2 utsläpp själva nyproduktionen av vitvaran orsakar, exempelvis via livscykelanalyser. Kanske det är bra att ersätta en äldre apparat med en ny om denna är producerat i länder som Norge eller Sverige med låga CO2 utsläpp per kWh el. Men om apparaten har byggts i exempelvis Polen eller Kina så kan utsläpp från själva produktionen av vitvaran, råvaror som går åt, samt transport hitt till konsumenten väga tungt och det kan ta lång tid tills dessa utsläpp är intjänade igen med hjälp av den lägre elförbrukningen under användningen.

En artikel i DN nyligen med titeln "Vedertagna utsläppsmått leder till fel klimatpolitik" belyste denna aspekt på ett bra sätt. Författarna hävdar bl.a. att man bör titta på import och export av producerade varor och deras footprint vid produktionen. Varor som produceras i Sverige med låga CO2 utsläpp som följd är att föredra varor som produceras med fossila bränslen någon annanstans. Det handlar om att mäta rätt på miljöpåverkan:

"I de svenska miljömålen ingår minskad total energianvändning. Men om detta sker till priset av minskad export riskerar effekten att bli ökade globala utsläpp. I klimatdebatten framhålls ofta vikten av att handla snabbt. Men det är lika viktigt att vi handlar rätt. Ett första steg är att mäta rätt."

Och med andra ord så bör vi se till att behålla den elintensiva svenska basindustrin istället för att flytta den till Polen eller Kina. Men visst, van der Spoerl pratar om besparingar som hushållen ska göra och inte om industrier. Och det är viktigt att få folk att fundera över miljöpåverkan av deras handlingar och konsumtionsbeteende. Men minskad elkonsumtion i Sverige får inte bli ett mantra så att man tappar fokus och missar den stora bilden.

Det ska som sagt inte betyda att vi i Sverige kan luta oss tillbaka. Men jag tror att det är viktigare med förbättringar på transportsektorn och matproduktionen. Varför inte exempelvis införa billigare eller t o m gratis bussresor? Investera i bättre tågförbindelser, kanske CO2 skatt på kött, mm. Det finns många bra sätt att använda skattemedel och skattetryck på ett konstruktivt sätt för att nå högt ställda klimatmål.

Så kanske vi ska byta ut våra gamla elslukande vitvaror. Men kanske det är bättre att låta bli och istället köpa årskort för bussen?